onsdag 7 januari 2009

YES!!!

Hundens dagbok:07:00 tjoho en promenad - det bästa som finns!
09:00 tjoho ungarna är uppe - det bästa som finns!
12:00 tjoho leka i trädgården - det bästa som finns!
14:00 tjoho åka bil - det bästa som finns!
16:00 tjoho leka med en boll - det bästa som finns!
17:00 tjoho matte och husse kommer hem - det bästa som finns!
20:00 tjoho bli kliad på magen i soffan - det bästa som finns!
22:00 tjoho sova i husse och matten säng - det bästa som finns!

kattens dagbok:Dag 783 i fångenskap..Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. Dem frossar i färskt kött medan jag får leva på torrfoder och slämmig burkmat. Det ända som håller mig igång är hoppet om att jag nån dag lyckas rymma och den milda tillfredsställningen jag får av att klösa på möblerna.
Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag ännu en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna.
I ett försök av att sätta mina förtryckare ur balans framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. La den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare så dem ska gå runt i ständig skräck! Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar, gullande och vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat..
På kvällen dök deras såkallade kumpaner upp vid nån slags sammankomst. Jag blev placerad isolerad under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och kunde höra brottsstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag instäng pågrund av min kraftiga förmåga att framkalla nått dom referarade till som allergi.Jag måste komma i underfund med vad detta är så jag kan använda det till min fördel.
De andra antärerna smörade för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dom inför risken att någon skulle tjalla.Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven. Fågeln däremot gör intryck för att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet och jag är övertygad om att han rapporterar varenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metalrummet är jag förtillfället i säkerhet, men jag kan vänta. Det är bara en tidsfråga, innan mina planer slår i verket...

Inga kommentarer: